När det gäller vetenskapshistoria kommer det mycket bra från Actor-network theory som säkert har en hel del beröringar med North. Enligt rekommendationerna på amazon.com finns det en koppling mellan dem bland läsekretsen i varje fall.
http://www.amazon.co.uk/New-Institutionalism-Organizational-Analysis/dp/0226677095

Att North inte vill tilldela tekniska innovationer någon större tyngd handlar just om exempel som uppfinnandet av ångmaskinen. Att se enskilda innovationer som förklaring till ekonomisk utveckling blir en förenkling. De spelregler som innovationen måste förhålla sig till är mer relevanta.

Fråga: Tänker sig Douglass North att ‘regler’ bara innefattar formella (textuella) regeländringar eller kan regler även vara materiella förändringar av förutsättningarna? Skulle man exempelvis kunna byta ut ‘regler’ mot ‘protokoll’ och därmed få med att även förändringar av de tekniska förutsättningarna är en regelförändring som möjliggör dent schumpeter kallar kreativ förstörelse?

Men går vi istället till den nu så populära nya institutionella teorin närmar vi oss ett annat intressant spår nämligen förändringar i formella regler (lagar) och informella restriktioner (konventioner, beteendenormer). Om kostnaden för att fastställa regelbrott är stora kommer brott mot regeln inte bestraffas och därmed kommer regeln inte att följas. Regler är nödvändiga för att minska transaktionskostnader och därmed göra effektivt ekonomiskt utbyte möjligt. Hur som helst – de organisationer som lyckas anpassa sig efter eller skapas ur existerande uppstättning regler kommer även inom den nya institutionella teorin spela rollen som Schumpeters entreprenörer.

Schumpeter förespråkar innovationer som nyckel till ekonomisk förändring medan en mer institutionellt inriktad teoretiker som Douglass North ser förändringar i regler som primär faktor och innovationer som en bieffekt. Det är egentligen ointressant att resonera om vilket som kommer först eftersom det är ett samspel i en process, vad som är intressant är att det handlar om ständigt pågående förändringar inom alla ekonomiska fält som pågått så länge handel förekommit. Också ett så grundläggande privilegie som äganderätt har ständigt omformulerats efter rådande restriktioner.

Jag tycker den ekonomhistoriska ingången är intressant att ha med sig. Även om tillgängliga teorier inte är anpassade för den digitala marknaden kan de ge perspektiv på den situation som uppstått ur ett längre perspektiv.