Den traditionella bilden av samhällen som synonymt med nationen eller nationalstaten dyker ibland upp (av misstag?) här och var hos Tarde. Nationalstaten kan givetvis aldrig vara samhällen.

Men det intressanta med Tarde är att vi hos honom får ett mångfaldigande av samhällen. Familjen bildar samhällen. Kvarteret bildar samhällen. Materia, djur bildar samhällen.

“Samhället” finns inte, men samhällen finns. Containerföreställningen om ’samhället’ antingen som totalitet eller som nationalstat döljer myllret av samhällen vi rör oss i.

Ifall avdelningar på företag bildar samhällen genom torg (fikarum, korridor, pulser och rytmer) blir den politiska kampen för demokrati, rättvisa, rättigheter, delaktighet, utspridd till mängder av olika samhällen. Det vore dumt att reducera politik till kommun och stat. Där utövas bara en bråkdel av all politik. Den traditionella partipolitiska kampen riskerar att retirera in i ett litet hörn av det myller av samhällen som berör oss.

Min tanke handlade om immateriella delar av dagens ekonomier, och någon halvmystisk koppling till virtualitet som frihet. Jag började utveckla nu, men det blev mer och mer rörigt, vilket iofs kan vara nödvändigt om man ska tro Bateson. :) Öppnar nog en pad inom kort, så att den som vill kan lägga sig i. I’ll be back, helt enkelt

På vilket sätt menar du att en idé är en ren virtualitet, och på vilket sätt går ekonomierna över till “virtuell produktion”?

Jag tror att det är väldigt olika, förhållandet är komplext om man så säger. Och därför är det så viktigt att undvika att tänka samhället i lager, där imitiativa strålar av idéer utgör ett lager, som mer fasta strukturer bygger ett annat lager ovanpå etc. Det är en tendens jag ser i vissa läsningar av Tarde.

Och detta är också därför jag på sista tiden ställt mig tveksam till memetiken som en teori om samhällets genes. Att studera hur idéer sprids och så vidare är naturligtvis viktigt, men man måste förr eller senare fråga sig vad dessa smittor säger om samhällen.

Vi skulle kanske behöva känna igen olika typer av smittor? En del är mer eller mindre avancerade blueprints för handlande, de har olika abstraktionsnivåer och kräver olika mängder energi och måste ingå i olika sorters sammansättningar för att konkretiseras, en del är mer flyktiga och de sprids liksom for teh lulz – vissa sammansättningar kan koppla upp sig på sådana smittor och omsätta dem (säg, trycka upp och sälja longcat-tshirts) och så vidare.

//DeLulz-probehead

“tänk vilka enorma mängder “stuff” och energi som gått åt i uppbyggnaden/upprätthållandet av en människa, för att det skall kunna skickas lite signaler bland neuronerna”

Ständing fler “interface” och gränsytor som sammankopplas i en spatio-temporal skala; Kanske kan man se detta rent evolutionärt, och detta delas av alla organismer, fler minds och kroppar som sammankopplas (och affekterar). Kan man förstå denna process via Spinozas (kropp-tanke-monism) conatus här? Det “kostar” också oerhört att “upprätthålla” “samhälle(en)” (aggregat av människor-tankar-ting) (och aggregat av sammhällen, och aggregat av…in absurdum) som konstituerar denna rostiga cyberpunkhjärna. Kanske skall man inte enbart analysera exergiåtgången ur ett slags konsumtionsperspektiv (kopplat till industrialismen) utan till komplexitetsökningen i sig (fler aggregat)?

Mer om materialism-grejen: Man måste ju komma ihåg att inte heller den typ av hjärna som finns inom pannloben på den gamla tråkiga entitet som vi kallar människan är immateriell. Tanken svindlar – tänk vilka enorma mängder “stuff” och energi som gått åt i uppbyggnaden/upprätthållandet av en människa, för att det skall kunna skickas lite signaler bland neuronerna. Tror inte att Tarde skulle förneka detta – han skulle gissningsvis bara säga att han tar denna kropp som given för hans analys.

Victor A: You will be pleased to hear that Lazze även pratar en del om “l’opinion publique” – ser fram emot utgåvan av första Tarde-verket på svenska!

chrisk: Japp, old school ANT ftw!